Representationens informationschef Ismo Ulvila: För fredens skull ett starkare EU

Det är inte alls länge sedan det överhuvudtaget inte talades om försvarsfrågor vid EU-ledarnas toppmöten. Nu när allvarliga hotbilder seglar upp vid horisonten måste vi snabbt vidta eniga och resoluta åtgärder. Därför är försvarsfrågor igen upplyfta som huvudtema för det senaste toppmötet – EU-kommissionens föreslagna färdplan skissar upp riktlinjerna för ett starkare militärt försvar senast 2030.

I färdplanen uppmanas EU-länderna att ingå förmågekoalitioner på nio nyckelområden för att åtgärda kritiska förmågebrister genom gemensam utveckling och upphandling. Dessa områden är luft- och robotförsvar, strategiska stödresurser, militär rörlighet, artillerisystem, cyber, AI och elektronisk krigföring, robotar och ammunition, drönare och medel mot drönare, samt försvar till lands och havs.

För att EU snabbt ska kunna agera när en gemensam strategi är mest effektiv omfattar färdplanen fyra flaggskeppsinitiativ som också är särskilt viktiga för Finlands del – initiativet för ett europeiskt drönarförsvar, bevakning av östra flanken, den europeiska luftförsvarsskölden samt den europeiska rymdförsvarsskölden. Initiativen stärker Europas försvarsförmåga och bidrar även direkt till Natos förmågemål.

I väntan på politiska riktlinjer förutses i kommissionens arbetsprogram för 2026 som läggs fram denna vecka också en snabb uppföljning av de prioriterade förslagen på försvarsområdet. Ett förslag till en inre marknad för försvarsmaterial förväntas redan våren 2026, och ytterligare förenkling av lagstiftningen kommer också att eftersträvas på försvarsområdet.