Demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de grundläggande rättigheterna tillhör EU:s grundläggande värden. Det är värden som är gemensamma för medlemsländerna och lägger grunden till ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämlikhet.
Invånarna kan fritt uttrycka sina synpunkter och forma sina egna åsikter. De kan delta i det demokratiska livet, välja sina politiska företrädare och ha inflytande över sin framtid i ett offentligt rum där olika synpunkter kan uttryckas och mångfald accepteras.
Utländsk informationsmanipulering och inblandning är allvarliga hot mot ett sådant samhälle. Manipulering och inblandning kan undergräva demokratiska institutioner och processer genom att hindra människor från att fatta välgrundade beslut eller avskräcka dem från att rösta och kan även polarisera samhället genom att ställa olika samhällsgrupper mot varandra.
Ny teknik har gjort det möjligt för fientliga aktörer att agera och sprida desinformation i en omfattning och med en hastighet vi aldrig tidigare sett.
Det är därför mycket viktigt att EU och medlemsländerna vidtar åtgärder mot utländsk informationsmanipulering och inblandning och stärker motståndskraften mot dessa hot.
Både finländarna och invånare i de andra EU-länderna anser att förvrängd information och fejknyheter är problematiska med tanke på demokratin. Enligt en Eurobarometerundersökning är 86 procent av alla invånare i de 27 EU-medlemsländerna av denna åsikt, medan hela 90 procent av finländarna håller med om detta. Majoriteten anser dock att det är relativt lätt att känna igen förvrängd information eller fejknyheter; 69 procent av EU-invånarna och 76 procent av finländarna är av den åsikten.
Vad är desinformation?
Desinformation som begrepp omfattar mycket mer än fejknyheter. Med desinformation avses bevisligen oriktiga eller missvisande uppgifter som skapas, presenteras och sprids för att uppnå ekonomisk vinning eller avsiktligt vilseleda allmänheten, och som kan orsaka skada för allmänheten. Satir, parodi och felrapporterade uppgifter klassas inte som desinformation, och inte heller tydligt angivna partipolitiska nyheter och kommentarer.
På webbplatsen sammanfattas EU:s strategiska kommunikation och åtgärder.
Mediekunnighet är centralt för att känna igen desinformation. I elev- och lärarhörnan finns ett materialpaket som lärare kan använda för att hjälpa sina elever att skilja på sant och falskt. Materialpaketet omfattar en presentation (Powerpoint och pdf) och en lärarhandledning.
Projektet EUvsDisinfo, som leds av Europeiska utrikestjänsten, övervakar framför allt Rysslands desinformationskampanjer i EU-länderna och i EU:s grannskap och reagerar på dem genom att korrigera felaktig information.
I Finland granskas fakta bland annat av Faktabaari. Tillsammans med Helsingfors universitet ingår Faktabaari i det nordiska nätverket Nordis, som har som uppgift att känna igen, analysera och bekämpa desinformation. Nätverket finansieras via det europeiska observatoriet för digitala medier (EDMO).
Bekanta dig med Faktabaaris material om digital informationskunnighet och artificiell intelligens.
Det europeiska observatoriet för digitala medier, Edmo, arbetar med att stärka och möjliggöra ett tvärvetenskapligt samarbete mellan olika berörda parter som bekämpar desinformation. Edmo sammanför faktagranskare, experter på mediekunnighet och forskare från den akademiska världen för att förstå och...