Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
Coronapandemin har blixtbelyst vikten av teknik, konnektivitet och cybersäkerhet i vår vardag. När hela samhällen stängdes ner och restriktioner infördes för att stävja smittspridningen blev samhället mer beroende av digital teknik än någonsin tidigare.
Miljontals människor började arbeta på distans från sina hem för att minska trycket på sjukhusen. Samtidigt förflyttades även en stor del av våra inköp och sociala kontakter och vår inlärning till nätet och bärbara apparater.
Även viktiga samhällstjänster blev tillgängliga på nätet och pandemin gav oss en försmak på de möjligheter som tekniken och digitaliseringen medför. Vi blev dock även varse om vår sårbarhet vad gäller det tekniska och digitala.
Detta har varit en ny upplevelse för många, men redan innan coronaviruset lamslog världen var digitaliseringen en av EU-kommissionens viktigaste prioriteringar under perioden 2019–2024 – ett Europa rustat för den digitala tidsåldern.
Finland går i spetsen för digitaliseringen
EU-kommissionen övervakar de digitala framstegen i medlemsländerna genom årliga rapporter om index för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI). Finland håller sig i framkant när det gäller digitaliseringen – i EU-kommissionens DESI-jämförelse 2022 knep Finland första plats bland alla EU:s medlemsländer.
Finland har i sin plan för återhämtning och resiliens avsatt 27,5 procent av de totala medlen för att främja sina mål på det digitala området.
I Kajana finns LUMI, den snabbaste superdatorn i Europa. LUMI är ett arbetsredskap av världsklass för europeiska forskare på många olika forskningsområden. Den hjälper bland annat forskarna att få mer kunskap om klimatförändringarna. LUMI utgör en plattform för internationellt forskningssamarbete samt för utvecklingen av artificiell intelligens och kvantteknik. En del av superdatorns kapacitet är avsedd för företag, vilket skapar helt nya möjligheter för företagens forsknings- och utvecklingsarbete. LUMI skiljer sig även från andra superdatorer, som är kända för att förbruka mycket energi, eftersom den är miljövänlig.
EU:s digitala decennium
I en detaljerad plan har kommissionen satt upp mål för ett fullt digitaliserat EU år 2030. Planen omfattar bland annat en digital kompass, genom vilken EU:s mål på det digitala området ska uppfyllas senast 2030. Fokus ligger på data, teknik och infrastruktur.
De digitala målen för år 2030 är bland annat följande:
- Att minst 80 procent av befolkningen har grundläggande digital kompetens och minst 20 miljoner it-specialister finns att tillgå – av bägge könen.
- Att alla hushåll i EU har gigabitkonnektivitet och att alla befolkade områden täcks av 5G.
- Att 75 procent av företagen använder molntjänster, stordata och artificiell intelligens, medan över 90 procent av småföretagen har digitaliserats åtminstone i viss grad.
- Att alla viktiga samhällstjänster kan utföras på nätet och att alla har tillgång till sin digitala sjukvårdsjournal.
Pandemin har visat hur viktig digital teknik och digitala färdigheter är för att arbeta, studera och engagera sig – och var vi behöver bli bättre. Vi måste nu göra detta till EU:s digitala decennium så att alla medborgare och företag kan få tillgång till det bästa som den digitala världen har att erbjuda.
EU-kommissionen vidtar en rad olika åtgärder för att se till att målen i den digitala kompassen uppnås. Bland annat ska det gå snabbare och bli lättare att inleda multinationella projekt med stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens, sammanhållningsfonden och annan EU-finansiering.
Medlemsländerna har avsatt minst 20 procent av medlen de tilldelas inom ramen för sina återhämtnings- och resiliensplaner till den digitala omställningen.
EU:s digitala decennium – frågor och svar
Skydd av personuppgifter
Dagligen passerar flera terabyte information på internet, även privata personuppgifter.
Enligt EU:s regler kan personuppgifter enbart samlas in för berättigade ändamål och strikta rättsliga villkor tillämpas. Alla som samlar in och hanterar personuppgifter måste skydda dem från felaktig användning.
Skyddet av personuppgifter förbättrades i EU när dataskyddsförordningen (GDPR) trädde i kraft 2018. Enligt förordningen har privatpersoner rätt att be om en kopia av alla personuppgifter som en organisation har om dem. På samma sätt har alla enligt GDPR rätt att snabbt få sina personuppgifter raderade. Företag och organisationer måste efterleva strikta regler vad gäller behandling av personuppgifter.
EU-kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik lade 2020 fram EU:s nya strategi för cybersäkerhet. Målet för den nya cybersäkerhetsstrategin är att garantera ett globalt och öppet internet. Det ska förverkligas genom att verktyg tas fram som garanterar säkerhet och slår vakt om europeiska värden och alla människors grundläggande rättigheter.
EU:s åtgärder på det digitala området
EU har redan gjort framsteg när det kommer till att föra tekniken närmare människorna, samtidigt som personuppgifter skyddas och rätten till integritet respekteras.
Avskaffandet av roamingavgifter på mobiltelefoni är en av de mest synliga fördelarna med EU:s digitala strategi. Sedan 2017 täcker ditt mobilabonnemang telefonsamtal, SMS och mobilsurf utan extra kostnader i hela EU.
År 2018 undanröjdes å sin sida oberättigade geografiska begränsningar, dvs. så kallad geoblockering, som skadar näthandeln och handeln över gränserna.
EU-kommissionen har inlett ett initiativ som ger miljontals människor tillgång till gratis wi-fi runtom i Europa på offentliga platser, såsom till exempel parker, bibliotek, hälsovårdscentraler och muséer. Inom ramen för detta WiFi4EU-initiativ kan kommuner eller kommunförbund ansöka om en voucher till ett värde av 15 000 euro för att installera wi-fi-utrustning på offentliga platser.
EU-kommissionen har även vidtagit åtgärder för att bekämpa desinformation (fake news) på nätet. Kommissionen sätter mer tryck på sociala medieplattformar för att få stopp på spridningen av desinformation om coronapandemin.
På kommissionens initiativ har även EU:s coronaintyg tagits i bruk. Syftet med intyget är att underlätta EU-medborgarnas fria rörlighet i EU på ett säkert sätt under coronapandemin.
Digitala lösningar under pandemin
Handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027)
Spetskompetens inom och förtroende för AI